En dröm håller på att bli verklighet. För alla oss med intresse för kulturarv, historia och trädgård är det glädjande att veta att Gunnebo kommer få tillbaka sin juvel, orangeriet som försvann. En gång i tiden inhyste det vackra växthuset ett imponerande antal och sorter av växter varav flera var en utmaning att underhålla, särskilt de exotiska som ursprungligen kom från varmare breddgrader. I orangeriet fanns bl. a fikon, bittermandel, apelsin, citron, ananas och mullbär. Fantasin sätts genast igång och framför sig ser man hur Gunnebos orangeri åter blir en plats för växtprakt, ekologiskt odlade förstås!

Men det som många kanske inte tänker på idag är att orangerierna även hade andra användningsområden. De utnyttjades bl.a. som sällskapsrum och representationsutrymmen, både sommar- och vintertid. I England på Kensington Palace använde bl. a drottning Anne byggnaden som en plats att njuta måltider i, sk. summer supper house. Under vintertid agerade växterna i sin tur som imponerande rekvisita och vackra kulisser för fester och middagar, ex. bröllop och operaföreställningar. På Schönbrunns slott i Österrike dukades långbord med levande ljus och man hade orkester som spelade. Än idag används denna byggnads ena halva för liknande tillställningar medan andra halvan är till för växtförvaring. Andra liknande orangerier med musik i sin agenda är ex. slottet Charlottenburg i Berlin där anläggningens egen kammarorkester spelar. Ytterligare användningsområden är ex. restauranger, caféer och konstgallerior. Bland de sistnämnda kan nämnas slottet Belvedere i Österrike där man kan se både modern och äldre konst t.ex. av Gustav Klimt. Likaså är det vid de tyska slotten Zwinger och Gera i Tyskland där man i det förstnämnda kan se verk av Tizian och Rafael medan det andra är känt för sin stora samling av ca 11 000 verk med målningar, grafiska blad och skulpturer.

För att återvända till Gunnebo så är orsaken till varför orangeriet försvann fortfarande ett litet mysterium. Enligt den muntliga traditionen brann byggnaden ner, men enligt de senaste arkeologiska undersökningarna pekar inget på att så var fallet.  En annan gissning skulle kunna vara att byggnaden tillåtits förfalla. Tills det rätta svaret dyker upp frågar vi Gunnebos VD Lena Vikström om hennes tankar kring möjligheterna med det kommande återskapade orangeriet:

Hur pågår arbetet att återskapa orangeriet?
”Orangeriet är bland de sista pusselbitarna att återskapa en helhet med herrgårdsmiljö från 1700-talet. Vi är i ett skede där vi fått pengar till en förstudie, vilket bl.a. innefattas av en byggnadsteknisk utredning och studier av andra liknande anläggningar i Europa. Vi diskuterar också vilken slags verksamhet/verksamheter som ska finnas i Gunnebos orangeri.”

Vad tror du om tidplanen?
”Förhoppningsvis kan återuppbyggnaden börja under senhösten-vintern 2012. Byggprocessen kommer att pågå under flera år och det är viktigt att bygga i etapper med bl.a. grunden, stomresning, inredning mm. då byggprocessen också ska användas till att tillgängliggöra kunskap inom ex. äldre byggnadsteknik, förgyllning och bildhuggeri. Vi har lärt oss mycket från de tidigare byggnadsprojekten och är nu mogna för etappen med orangeriet. Prioriteringsordningen har också baserat sig på att först få upp de mest nödvändiga verksamhetsrelaterade byggnaderna.”

Hur kommer ett framtida orangeri att användas?
”Den trädgårdsrelaterade verksamheten kommer att prioriteras, d.v.s. byggnaden kommer att användas så som den gjordes en gång i tiden, men även andra verksamheter så som konserter kan komma ifråga ex. under sommartid då utrymmet kan stå tomt när växterna flyttas ut.”

Kirsi Nisula



Källor:
Belvedere, http://www.belvedere.at/en/schloss-und-museum/orangerie
Schönbrunner Schlosskonzerte in der Orangerie Schönbrunn, http://www.imagevienna.com/english/schlosskonzerte.htm
Berlin Palace Concerts at Charlottenburg Palace´s Great Orangery, http://www.concerts-berlin.com/english/orangerie.htm
Staatliche Kunstsammlungen Dresden, http://www.skd.museum/en/museums-institutions/zwinger-with-semperbau/gemaeldegalerie-alte-meister/index.html
Kunstsammlung Gera/Orangerie, http://www.gera.de/sixcms/detail.php?id=15559&_nav_id1=146716&_nav_id2=146719&_lang=de&_lang=de
Inger Hermelin-Jungstedt, ”Orangeriet – En historisk återblick” i Lustgården, red. Föreningen för dendrologi och parkvård, Uppsala: Föreningen för dendrologi och parkvård. Årgång 65, 1984.
Klaus Stritzke, Orangerier, Stad & Land 1994:123, Alnarp: Movium, Sveriges Lantbruksuniversitet.

Nedanför slottet, vid staketen där stilträdgården börjar finns denna öppning in i skogen. Här står Stefan Karlberg, byggnadsantikvarie och förvaltare på Gunnebo, för att visa den arekologiska utgrävningen av eremitaget.

En liten bit upp i skogen låg nämligen ett eremitage på 1700-talet. Arkitekt Carl Wilhelm Carlbergs originalritningar finns bevarade och de visar sig nu stämma precis när stengrunden är framgrävd. Under ledning av arkeolog Göte Nilsson Schönborg har elever vid utbilningen Ekobruk genomfört utgrävningarna.

Eremitaget var en liten byggnad som på utsidan såg som ut som en primitiv hydda, men på insidan var rikt utsmyckad. Under 1700-talet fanns ett ideal om att leva nära naturen och eremitaget skulle symbolisera detta. Oftast hade man en liten staty i sten eller trä på utsidan av den lilla byggnaden. Vid finare besök lär ibland en eremit ha anlitats som herrskapet kunde betrakta på avstånd.

En återuppbyggnad av eremitaget finns med i de framtida rekonstrueringsplanerna på Gunnebo. Men redan nu går det alltså att besöka platsen. En variant av eremitaget har redan skapats i form av GunneBoden. Under sommaren står den på Fredriksdals museum i Helsingborg. 


Här står Stefan Karlberg bredvid stengrunden som syns tydligt.


Solstrålarna silar ner genom trädkronorna.

Stenarna i trapporna utanför eremitaget finns fortfarande kvar på samma plats som på 1700-talet.

Det blåser friska sydvästliga vindar i dag. När jag går förbi nya köksträdgården för vinden med sig de angenäma dofterna från trädgårdspersonalens pågående skördearbete. Utöver de doft- och smaksensationer arbetet genererar, återerövras och vidmakthålls också kunskap. Kunskap med målsättning att spridas ut till allas våra rabatter och balkonglådor.

I många av Gunnebos rekonstruktionsprojekt är just ”att göra och att kunna” en minst lika viktig och intressant del av processen som det färdiga resultatet. Att rekonstruera betyder bokstavligen att man återskapar något som tidigare har funnits. Det kan vara ett hantverk såväl som en byggnad, en brukarmetod eller kanske en prakturna gjuten i järn.

För ett tag sedan hade jag förmånen att leda ett spännande rekonstruktionsarbete med syfte att just rekonstruera ett antal av Gunnebos ursprungliga gjutjärnsurnor. Med hjälp av Carl Wilhelm Carlbergs originalritningar och ett vidsträckt samarbete mellan personer med kunskaper om bland annat bildhuggeri, formsättning, gjutningsteknik pryds nu återigen den södra stilträdgården med prakturnor som vore det 1790-tal.

Därmed inte sagt att projektet löpte problemfritt. Hela resan kantades i princip av tekniska småfel som fick diskuteras och korrigeras av alla inblandade parter. Jag väljer dock att betrakta dessa besvärligheter som en förutsättning för att nå det slutgiltiga resultatet.

Här följer ett filmklipp som beskriver arbetet med rekonstruktionen av prakturnorna.

Ta väl hand om er,
Stefan Karlberg

Ja, då har slottet fått nya kläder. Ett mikrotunt lager linoljefärg för att bevara och behaga de närmaste sju åtta åren. Visst är det fint? Huset blänker så där malligt och doftar nymålat som vore det på väg till en elegantare middagsbjudning. Stor tack till alla som varit inblandade i ommålningsprojektet.

Nymålat slott.

Parallellt med sommarens upprustning av slottets fasader och fönster, har vi också flyttat och förbättrat fårhuset. Huset är ett sant exempel på enkelhetens triumf: kallmurad stengrund, vankantad brädklädsel, självdragsventilerat, oisolerat och omålat. Vackert i sin självklarhet och ödmjukt genom sitt ointresse av att konkurera med det fridfulla kulturlandskapet. Vi hälsar värmlandsfåren hjärtligt välkomna in så snart den annalkande hösten upplevs som ogästvänlig.

Omålat fårhus.

Ta väl hand om er,
Stefan Karlberg

Det är varmt också på Gunnebo. 29 grader, vilket för övrigt är samma antal grader som sadeltakens lutning på Gunnebos flygelbyggnader.

Byggnadsställningar reser sig kring slottet i väntan på väldoftande linoljefärg. Just nu rengörs fasaden med vatten och såpa.

Många har svårt för det här med fasadställningar intill mer eller mindre betydelsefulla kulturhus. Man menar att de skymmer och förfular som ett slags visuellt brus.

Själv ser jag det som ett tecken på ansvar och omsorg: en förhoppning om att konsolidera och bevara den fysiska materian i oändlighet. Även om detta i realiteten är en omöjlighet menar jag att det är själva tanken kring evighetsperspektivet som tilltalar.

Så här skriver Jonathan Safran Foer i sin utmärkta bok Allt är upplyst: ”Menachem var mest stolt över byggnadsställningen: symbolen för att allting ständigt förändrades, ständigt blev lite bättre.”

Ommålningen av slottet pågår fram till den 14:e augusti. Om någon nu undrar kan jag försäkra vederbörande om att byggnadsställningen då också nedmonteras.

Ta väl hand om er,
Stefan Karlberg

Byggnadsställning triumferar vid Gunnebo slott.

Tänk att färg betyder så mycket. Millimetertunna färgskikt strukna över en byggnads fasad kan verkligen engagera människor. De överlägset vanligaste frågorna jag får av våra besökande gäster handlar om färg. Sällan är dock någon nyfiken på färgens tekniska egenskaper, dess sammansättning av bindemedel och pigment. Nej, intresset är vanligen av estetisk karaktär och adresserat till undringar om färgens kulör. "Vilken NCS-kod är det på färgen som målats på Tjänstefolksbostaden?" kan det heta. Ofta måste jag tyvärr göra frågeställaren besviken. Färgen vi använder på Gunnebo är många gånger tillredd på plats efter grundrecept och utan hänsyn till den internationella standarden, Natural Color System. Låt er nu inte nedslås av detta faktum utan fortsätt inspireras av Gunnebos byggnader och ställ frågor.

Ett "målande" exempel på stor uppmärksamhet kring en byggnads färgsättning är frågan om huruvida Gunnebo slott skall vara gult eller ljusgrått. Ärendet var som hetast när slottet tidigare var gult och i behov av en ommålning. Experter från Riksantikvarieämbetet, länsstyrelsens kulturmiljöenhet, museer, konsultföretag och färgtillverkade anförde bevis, motbevis och överbevis för den ena eller andra kulörens riktighet. Hela tiden påhejade av allmänhetens uppfattning och önskemål. Sanningen är att det i dag kända historiska källmaterialet samt genomförda tekniska undersökningarna av tidigare färglager kan ge båda falangerna rätt.

Just nu planerar vi för en ny ommålning av slottet som kommer att genomföras i sommar. I väntan på nya graverande bevis angående den ursprungliga kulören behåller vi den nuvarande ljusgrå färgsättningen. Vad tycker ni själva?

Ta väl hand om er,
Stefan Karlberg

Bäst just nu: Min 14-årige son Jakob som är vidare till semifinal i Sveriges största tävling för unga musiker!

När jag nyligen tillfrågades om att börja blogga svarade jag omedelbart ja. Trots det snabba svaret hann jag för mitt inre formulera tre orsaker till att försöka.

1. David, med ansvar för Gunnebos marknadsavdelning, har i allmänhet goda och genomförbara idéer.
2. Trots att mina dagliga ansträngningar i huvudsak handlar om att förvalta en av Europas främsta 1700-talsmiljöer, vill man ju framstå som en modern yrkesman.
3. Det är roligt att skriva.

Återstår endast för er kära läsare att bedöma om det är lika roligt, eller möjligen intressant, att läsa. Glöm inte att kommentera!

För så där 2000 år sedan levde och verkade en arkitekt vid namn Marcus Vitruvius Pollio i Rom. I Vitruvius stora verk ”Tio böcker om arkitektur” anförs tre egenskaper som karaktäriserar en god byggnad: Commoditas, Firmitas et Venustas. Översatt från originalets latin till vår tids svenska ungefär: Nytta, Hållbarhet och Skönhet. Denna formel funkar fortfarande. Inför, under och efter våra restaurerings- och rekonstruktionsprojekt här vid Gunnebo tänker jag ofta på dessa kvalitetsnycklar.

Gunnebo bygger och omhändertar för nytta. Nytta kan här bestå av ändamålsenliga lokaler för våra verksamheter och besökare. Det kan också stå för en vidare samhällsnytta i viken Gunnebo genom sitt främjande av hantverk, historia och ekologi framstår som det goda exemplet.

Gunnebo bygger och omhändertar för hållbarhet. Endast material och metoder med mycket lång hållbarhet och liten miljöpåverkan nyttjas i projekten. Hållbart byggande ger lång livslängd för byggnader och anläggningar, vilket leder till en gynnsam hållbar utveckling för alla.

Gunnebo bygger och omhändertar för skönhet. Ja jag vet, det är en subjektiv bedömning. Men vem älskar inte 1700-talets klassicism, symmetri, gudomliga proportioner, det gyllene snittet, den balanserade färgsättningen…?

Ta väl hand om er,
Stefan Karlberg

Bäst just nu: Rafael Nadal. Oj vad den nyblivne Australian Openmästaren kan spela tennis! Grand Slam 2009?