Hur fick man vackra gräsmattor på Gunnebo 30 år innan gräsklipparen var uppfunnen? Det ska chefsträdgårdsmästare Joakim Seiler ta reda på. Följ hans arbete här på bloggen under året. Joakim har tilldelats hantverksstipendium från Göteborgs Universitet och vi har frågat vad det är han ska göra.

”Drömmen om den historiskt korrekta gräsmattan” heter projektet, varför då?
De senaste 15 åren har vi genomfört ett flertal rekonstruktioner här på Gunnebo Slott och Trädgårdar som alla syftat till att återskapa någon del av 1700-talet här på anläggningen. Nu vill jag undersöka grässkötseln i den historiska trädgårds- och parkanläggningen. Gräsklipparen uppfanns kring 1830 och före det sköttes gräsytorna antingen med lie, saxar eller genom betesdjur.

Hur kommer det att gå till?
Olika gräsmattor ska skötas med olika redskap och jämföras med varandra under säsongen. Sen hoppas vi kunna se effekter av de olika skötselmetoderna. Tyngdpunkten kommer att ligga på de historiska metoderna, det vill säga att ytorna som sköts med handredskap är större än de som sköts maskinellt. Jag kommer att arbeta mycket med lie men även metoder som svedjning och fagning.

Vilka effekter av skötseln kommer ni att mäta?
Vi ska jämföra lie, handgräsklippare och motordriven rotorklippare på gräsmattor. Vi ska bland annat göra tids-, och kostnadsanalyser, undersöka vilka gräsmattor som blir mest estetiskt tilltalande men även väga in upplevelsevärdet kring de olika redskapen. Jag tror exempelvis att våra besökare uppskattar arbetet med lie betydligt mer än om vi trädgårdsmästare åkte runt på dånande åkgräsklippare.

När börjar du?
Projektet pågår från 1 maj till den 15 oktober. Men arbetet ska genomföras på ett sådant sätt att den kan utvecklas till en långtidsstudie då flera av de förväntade resultaten först kommer efter flera år.

Du är alltså gästhantverkare vid Hantverkslaboratoriet nu, hur känns det?
Vi har under flera år haft samarbeten med Göteborgs Universitet och institutionen för kulturvård och att nu få stöd till detta arbete känns väldigt roligt.

Lycka till och vi ser fram emot att följa ditt arbete här på bloggen!
Tack, ja det stämmer att vi kommer dokumentera allt arbete noga. De som vill kan följa vårt arbete här på bloggen. Eller i verkligheten om man kommer hit och besöker oss!

Länktips:

Lär dig mer om ängsslåtter, tekniker och lieskötsel.

Sida med tips på engelska

Lienätverket: Lär dig bli bättre på lieslåtter, hitta företagare som håller i kurser

Svedjning av ängsyta

Buskslåtter i brant lutning

Under natten regnade den mesta snön bort och idag visar sig åter det gröna gräset i Gunnebos trädgårdar. Solen strålar från en djupblå himmel och värmer upp slottsanläggningen.
I drivhuset, där växter vinterförvaras och plantor drivs upp, har knopparna påbörjat sin förvandling till blommor. Här kommer några härliga bilder.

Drivhuset ligger i Nya köksträdgården, bredvid Gunnebo Kaffehus och Krog.

Lager, Laurus nobilis, är ett av de träd som blommar i drivhuset nu. Till sommaren placeras lagerträden ut i stilträdgården.

Persika, Prunus persica, blommar med en söt doft i det sydöstra hörnet av byggnaden. Enligt Gunnebos bevarade inventarieförteckning från år 1810 odlades persikor på just denna plats i drivhuset. Den färdiga frukten kommer att skördas under sommaren och användas i Gunnebo Kaffehus och Krog.

Drivhuset är en arbetsplats för våra trädgårdsmästare och är inte öppen för besökare. Byggnaden har dock stora fönster och persikoträdet kan man bese från utsidan när man besöker Gunnebo.

De fantastiska trädgårdarna, den ekologiska maten och lugnet i kulturreservatet gör Gunnebo till en plats där det är lätt att må bra. Det tar personalen på Gunnebo trädgårdsrehabilitering vara på i sin verksamhet. Just nu deltar tio personer i arbetslivsinriktad rehabilitering på Gunnebo. Under tre månader får de hjälp att aktivt motverka stressrelaterade ohälsa. Vi fick en pratstund med socialpedagogen Anna Ekberg och socionomen och trädgårdsterapeuten Emma Naqvi (bilden ovan).

– En del av dem som kommer hit har varit sjukskrivna i tio år. Men nu kommer mer unga människor som varit sjukskrivna från ett halvår och mer. Just nu är det bara kvinnor men män är också välkomna, berättar Anna Ekberg.

Remiss krävs för att få en plats
Samordningsförbundet som består av personal från Försäkringskassan och kommunen betalar för tio platser på Gunnebo. För att få möjlighet att komma hit måste man bo i Mölndal, Lerum, Partille, Härryda eller Alingsås. Alla deltagare kommer hit efter att ha fått en remiss från Försäkringskassan, hälso- och sjukvården (psykiatrin, kuratorer, vårdcentraler) eller företagshälsovården, psykolog etc. När en person blivit remitterad till Gunnebo får han eller hon komma till Gunnebo för att prata med personalen.

– En förutsättning är att man måste vara motiverad och vara beredda att jobba med sig själv, säger Emma Naqvi, som under sina år på Gunnebo sett många människor förändras, växa och bryta mönster med hjälp av samtal och arbetet trädgården.

– Många är så sköra psykiskt när de anländer att de har svårt att hantera relationer med andra människor och sammanhang. Därför är det bra att vara ute i naturen, få en struktur i vardagen, fysisk motion och att arbeta med händerna, berättar Emma. Just att arbeta händerna är bra eftersom det skapa må-bra-hormonet oxitocyn.

Deltagarna formulerar egna mål
Personalen skapar alltid en rehabiliteringsplan där deltagaren är med och formulerar målen. Under tiden på Gunnebo försöker de sedan att stärka individerna på olika sätt, ge tillgång till olika verktyg för att kunna påbörja en förändring (exempelvis stresshanteringstekniker, att ändra struktur på vardagen hemma, att utmana sig själv i sociala sammanhang). Sista tiden ägnas mer tid på att fokusera på egna förmågor och resurser eftersom målet är att deltagarna ska komma ut och kunna börja arbeta igen.

En viktigt verktyg för personalen är att ha motiverande och reflekterande samtal med deltagarna, både individuellt och i grupp. Emma, Anna och Mona (den tredje i personalstyrkan) arbetar också väldigt aktivt med att nyttja de resurser som finns här på Gunnebo.

– Vi försöker använda hela anläggningen, lantgården, trädgården och de olika naturkaraktärer som finns i landskapet runt om. Vi använder mycket naturmaterial som vi samlar in och skapar mosshjärtan, vassmobiler, kransar, flätar, driver lökar, sår, skördar och så vidare, berättar Emma engagerat.

Gruppen arbetar också aktivt i ”den riktiga köksträdgården” där de ansvarar för snittblomskvarteret. Det skapar aktiviteter hela året där de driver upp plantor, sköter om, ansar, skördar och förbereder för vintervila. Andra viktiga delar är avspänningsövningar, mindfulness, streching och qigong. Det är viktigt att använda hela kroppen för att må bra.

Utgår från Gunnebos unika förutsättningar
Precis som övriga verksamheter på Gunnebo finns en röd tråd som tar sin utgångspunkt i platsens historia, i ett ekologiskt förhållningssätt och med hantverket i centrum.

– Vi har ju fantastiska förutsättningar här på Gunnebo, säger Anna och tar närheten till djuren på lantgården som ytterligare ett exempel. När man är som sjukast är det svårt att relatera till andra människor och då är kontakt med djur väldigt bra. Gunnebos egen katt, Sven-Sixten, kommer på besök varje dag till vår stora glädje berättar Anna.

Vill du veta mer?
Onsdagen den 30 november kl 14-16 bjuder vi in till informationsträff med ekologisk fika där vi berättar om hur vi arbetar med grön rehabilitering. Vi avslutar med rundvandring i trädgården. Anmäl dig senast den 25 november till Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den . Varmt välkommen! Läs hela inbjudan här.

Här kan du ladda hem en remiss till Gunnebo rehabiliteringsträdgård.

Läs mer
Artikel i Svenska Dagbladet om trädgårdsterapi i förebyggande hälsoarbete
En minut i naturen räcker för att göra dig lugnare - artikel i Göteborgs-Posten
Artikel i LO-tidningen om rehabiliteringsträdgården på Gunnebo
Prins Daniel har gjort studiebesök på Gunnebos gröna rehab. Så här sker Epoch Times och så här skrev vi själva här på bloggen.

Alla deltagare får riktiga arbetskläder och skor.

Det gror! Trots att det är sent på hösten gror det inne i drivhuset. Det är ju egentligen fel för säsongen men är ändå fantastiskt för deltagarna eftersom man upptäcker att det som verkade omöjligt faktiskt går, berättar Emma Naqvi.

Frön samlas in och vinterförvaras.

Mosshjärtan.

Björk, vinbär eller ljung (bilden) används för att göra eget te.

Gunnebo är en historisk plats med många historiska lämningar. Här är skärvor som deltagarna har hittat i sitt arbete.

Gunnebo Slott och Trädgårdar har fått en ny kompost. Den nya komposten ligger i nya köksträdgården mot lantgården. Det är en helt ny kompostanläggning skapad i trä i en snillrik konstruktion (se bilderna nedan). Trädgårdsmästare Daniel Lundberg berättar att komposten på Gunnebo slott kommer att göra väldigt stor nytta för våra grönsaker:

– Alla grönsaker vill inte ha kväverik gödsling. Många rotfrukter vill istället ha kompostjord som inte är lika kvävehaltig men som innehåller andra mikronäringsämnen som fosfor och kalcium. Med vår kompostjord kommer vi exempelvis kunna gödsla ärtor och bönor, berättar Daniel som tillsammans med eleverna vid utbildningen Ekobruk var med och anlade komposten.

Innanför träramarna på Gunnebos kompost ligger flera kompostlimpor. Ungefär 120 cm breda och upp till 150 cm höga. Vill du skapa en egen kompost kan du göra på samma sätt som vi gjorde:

1. Konstruktionen
Börja med ett lager med ris i botten. Det har man för att det ska kunna komma in syre från botten. Det är viktigt att det kommer in syre. Det är också viktigt att komposten inte blir för torr för då händer det ingenting.

2. Lager på lager
Ovanpå riset läggs sedan lager på lager med kväverikt material varvat kolhaligt. De kväverika lagren består av sådant som inte har så mycket vedaktigt material i sig, som ogräsrens och blast. De kolhaltiga lagren består av sågspån, löv, perenner som har fått mer stamaktiga grenar, sånt som är ”mer brunt än grönt”. Dessa lager varvas och är cirka 10-15 cm tjocka. Du kan använda alla överblivna växter, gräsklipp, löv, blasten från grönsaker, ogräsrens med mera.

3. Som en surdeg
Man kan också lägga in gödsel eller gammalt kompostmaterial (alltså färdig kompost), gärna med mycket mask kvar. Det blir lite som en surdeg och sätter igång processen snabbare.

4. Hitta lagom höjd och bredd
Varva lager för lager, kol med kväve. Försök håll minst en meters bredd på kompostlimpan. Gärna lite längd på det hela också men höjden är viktigare. Försök kom upp till nånstans mellan 120-150 cm på höjden.

5. Halm längst upp
När du känner att du är nöjd täcker du med 20 cm halm. Packa det hela en aning och lägg på störar (pinnar).

6. Målet att bli varmt
Storleken gör att komposterna snabbt kommer upp i en bra temperatur. Målet är att försöka komma upp i ungefär 70 grader i komposten. Har du gjort rätt kommer det inom ett par dagar att alstra värme. Nu på hösten kan man se hur det ryker från komposten på morgonen. Stoppa in handen under halmen och känn efter om du är osäker. Värmen kommer sedan att sjunka successivt och komposten bearbetas av maskar.

Om den inte verkar komma igång eller inte blir tillräckligt varm är den troligen för luftig eller har för lite kväve. Man behöver packa mer, kanske lägga på gödsel.

7. Vårda och vänta
Om komposten luktar ammoniak har en anaerob process startat. Då får komposten för lite syre. Troligen har du packat för hårt. Lösningen är då att lägga om eller lufta komposten. Det kan ta upp till tre år innan komposten är färdig. Den kompost som nu är satt på Gunnebo (hösten 2011) kommer att få stå till våren. Först då kommer trädgårdsmästarna att vända den. Framåt sommaren kommer vi att se hur komposten ser ut. Titta efter och fortsätta vända och lufta. Därefter läggs komposten på efterlagring i ett nytt fack. Under hela processen sjunker den ihop väldigt mycket. Storleken halveras eller blir en tredjedel. Vår kompost blir nog klar våren 2013.

På Gunnebo har vi använt biodynamiska preparat till våra komposter. Mikrosubstanser, homeopatiska medel av bl.a. kamomill, ekbark, valeriana, brännässlor, har tillsatts när kompostlimporna lagts. Syftet skulle kunna beskrivas med att vi vill förstärka kompostens olika "sinnen och organ".

Komposten har flera olika fack.

Stefan Karlberg vid komposten.

Konstruktionen är i trä och har skapats utan spik.

Väggarna sätts ned i spår.

Det är många som tipsar om hur man lyckas med sin kompost. Här är några andra tips:

odla.nu – Vad du ska tänka på samt vad som kan komposteras
Coop i samarbete med Riksförbundet Svensk Trädgård om att kompostera trädgårdsavfall
Biodynamiska föreningen har gjort en lista felsökning
Så här skriver Mölndals stad om kompostering

På Gunnebo Slott och Trädgårdar sker all odling med ekologiska metoder. För några dagar sedan berättade vi här i bloggen om årets största framgång i trädgården. Nu har vi frågat trädgårdsmästare Joakim Seiler om årets värsta motgång. Och det visade sig vara en mardröm som blivit sann...

Sist berättade du om vad du var mest nöjd med. Nu får du berätta om årets största motgång istället.

- Ja, det är tyvärr att vi drabbats av klumprotsjuka i trädgården. Det är trädgårdsmästarens värsta mardröm.

Vad är klumprotsjuka för något?

- Det är en allvarlig sjukdom som yttrar sig som svulster på rötterna. Sjukdomen är en svamp som angriper rötterna och leder till ohämmad celldelning. Svulsterna ruttnar lätt och då frigörs svampens sporer i jorden. Sporerna kan sedan överleva i 5-6 år i jorden.

Hur förstod ni att det var klumprotsjuka?

- Vi upptäckte det när vi skördade Vitkålen "Golden Acre" i juli månad. All vår kål såg mycket fin ut ovan jord, men under jorden slog den allvarliga sjukdomen till.

Hur uppstår sjukdomen?

- Orsaker till sjukdomen kan vara infekterad gödsel, dålig dränering eller lågt Ph-värde. Vår uppfattning är att den blöta sommaren 2011 är boven i dramat.

Vad ska ni göra nu för att bli av med sjukdomen?

- När vi upptäckte sjukdomen tog vi bort kålen i det infekterade området så fort vi kunde. Nu får vi ta en paus från kålodling i det området i 8 år och vara noga med hygienen (skor och redskap) och vi hoppas innerligt att sjukdomen inte sprider sig i våra köksträdgårdar. För att motverka sjukdomen skall vi mäta Ph-värdet, kalka vid behov och ta en lång paus med kålväxter i den delen av köksträdgården.

Vad spelar kålväxterna för roll i Gunnebos trädgårdar?

- Kål är en viktig växt, den är snygg och historisk på samma gång. Före potatisens genombrott på 1800-talet var kålväxterna stapelföda i Norden. Nu hoppas vi att sjukdomen inte spridit sig mellan våra olika odlingsbäddar och då kan vi trots allt fortsätta odla frisk, god och vacker kål de närmaste åren i köksträdgårdarna.

Läs mer:

Dagens Nyheter skriver om vad du ska göra om din trädgård drabbats av klumprotsjuka eller annat elände.

Svenska Dagbladet tar upp klumprotsjuka och andra problem samt tipsar om lösning för dig som vill odla ekologiskt.

Fördjupad läsning från Sveriges lantbruksuniversitet om hur kålväxternas klumprotsjuka gäckar forskarna.

Intervju med trädgårdsmästare Joakim Seiler.

Ovan jord är kålen stor och frodig och ett viktigt inslag på Gunnebo.

Så ser klumprotsjukan ut i närbild.

En annan bild på en drabbad rot.

Färggrann ekologisk kål.

Intervju med trädgårdsmästare Joakim Seiler om vad som hänt i trädgården under 2011.

Vad är du mest nöjd med i trädgården den här säsongen?

- Det är att vi har tagit ett stort steg framåt vad det gäller den historiska trovärdigheten, som är ett av Gunnebo Slotts kärnvärden. Vi har återskapat de historiska formerna i boskéerna med utgångspunkt från Carl Wilhelm Carlbergs ritning från 1700-talet.

Varför har detta varit så viktigt?

- Än idag styr 1700-talsarkitekten Carlberg trädgårdsmästarens hand på Gunnebo. Vår ambition är att förverkliga hans intentioner. Det är något som präglar all restaurering här på Gunnebo, såväl byggnader som arbeten i trädgården.

Vad är det ni har gjort?

- Mittgången i södra stilträdgården var en smal stig före renoveringsbeskärningen. Rummen var små och trånga. Nu har vi beskurit hela denna del och resultatet har blivit en större och pampigare trädgård. Vi klippte bort mycket, i mittgången tog vi 1,5 meter på varje sida och skapade en mer slottsmässig paradväg.

Värt ett besök?

Ja, absolut. Häckarna är nu ganska nyligen beskurna och ser kanske inte så vackra ut just nu. Men de kommer att hämta sig och bli gröna och fina igen. Vi har återskapat de historiska linjerna och det känns fantastiskt roligt att förverkliga Carlbergs ritningar från 1700-talet!

Arbete pågår med att bredda mittgången upp mot slottet.

Beskärning pågår.

Joakim Seiler i arbete.

Så såg det ut innan. Notera den smala mittgången.

Du har väl inte missat årets tema i köksträdgården? Kryddor, kryddor, kryddor! Under Jordens mat anordnade vi en kryddtävlingen och här är de rätta svaren och alla vinnarna.

Ungefär 200 deltog i tävlingen och utav dessa hade 36 personer alla rätt. 5 personer lottades fram som vinnare. Tack till alla som var med och tävlade och stort grattis till vinnarna!

Rätta svaren:
1. Timjan
2. Libsticka
3. Dragon
4. Mynta
5. Rosmarin
6. Lavendel
7. Gräslök
8. Persilja
9. Oregano
10. Salvia

Vinnare & pris:
1. Anita Cronholm, Boken Kryddväxter av Björn och Marie Hansson
2. Therese Olsson, Boken Örtagården av Agneta Ulenius
3. Aili Giselsson, Trädgårdsmästartvål
4. Anna Ermund, Trädgårdsmästartvål
5. Madde Strandberg, Trädgårdsmästartvål

För tredje året i rad arrangerar Gunnebo Slott och Trädgårdar den ekologiska marknaden Jordens mat.

- Intresset blir större och större för varje år. Vi räknar med en publik på minst 10 000 besökare, säger Karin Backensved, projektledare för Jordens mat.

- Vetgirigheten är stor och folk vill hitta fler producenter som tillverkar ekologiskt. Där spelar Jordens mat en viktig roll, säger Karin Backensved.

Utöver själva marknadsstånden kan besökarna ta del av provsmakningar, gå på matlagningsshow med kocken och tv-personligheten Rune Kalf-Hansen och dricka kryddsmoothies i hälsocoachen och herbalisten Lisen Sundgrens kryddbar.

Förutom mat erbjuder marknaden även ekologiska kläder och hudvård samt inspiration till ekobröllop. Dessutom är det premiär för Gunnebos dramatiserade trädgårdsvisningar.

Öppettider: Lördag-söndag 10-11 september kl 11-17

För allmänheten är det fri entré till Jordens mat. Buss 752 går hela vägen till Gunnebo slott.

Välkommen!

Nu är det en fröjd att gå runt i köksträdgårdarna på Gunnebo. Alla nyanser av grönt blandas med andra färger när det växer så det knakar. Så här såg det ut i köksträdgården idag den 19 augusti. Välkommen hit!

I slutet på mars skrev vi här på bloggen att det börjat gro i varmbänken. Så här ser det ut nu! Den som äter på Gunnebo Kaffehus och Krog de närmaste dagarna kommer att få nyskördad ekologisk sallad, dill och rädisor.

Trädgårdsmästare Joakim Seiler vid drivbänken.

När detta är skördat ska melonplantorna från drivhuset flyttas ut i varmbänkarna som åter ska förses med glas. Det betyder att vi kan börja längta efter färsk hemodlad cantaloup och vattenmelon…

Sallad i drivbänken.

I år är temat kryddor i köksträdgården. Det märks i den allt grönare trädgården där traditionella örter samsas med mer okända.

- Man kan säga att alla kryddväxter har gjort resan från söder till norr genom klosterträdgårdar och munkar. Men kvannen har gjort en omvänd resa, berättar Joakim Seiler, som kallar kvannen för en kulturhistorisk tungviktare i trädgården.

Kvanne? Den växt som syns på bilden nedan. Det är en gammal nordisk läke- och kryddväxt som på 1300-talet ansågs bota pesten. Än idag odlas kvannen i norr och exporteras bland annat till Frankrike där man gör likör på den.

Kvanne i Gamla Köksträdgården.

- Som kontrast till de historiska kryddorna har vi också stevia. Det skrivs mycket om stevian nu. I USA används den redan idag till många livsmedel men den utreds fortfarande i Europa. Den är väldigt söt och passar utmärkt som sötningsmedel, säger Joakim Seiler.

Ekologisk stevia i Gamla Köksträdgården.

Här är några länkar för dig som vill läsa mer om stevia.

Nationalencyklopedin om Stevia
Wikipedia om Stevia
Niklas mat i SVT om olika sötningsmedel

// Hälsningar från David