Arkitekt Carl Wilhelm Carlberg
Arkitekten Carl Wilhelm Carlberg, född den 9 mars 1746 och uppvuxen i Örgryte, blev efter avslutade skolstudier som 18-åring antagen…..
En byggnad med 230 år på nacken, som Gunnebo slott, måste självfallet tas om hand varsamt. I år byts taket och i samband med att ställning har byggts passar vi på att måla om fasaderna. Det blir samma sandstensgula kulör, inspirerad av de franska, nyklassicistiska byggnader som arkitekt Carlberg såg på sin Grand tour, som vid den senaste ommålningen.
Fasaderna målas med linoljefärg och då får det inte vara för kallt när man målar. Därför pågår arbetena på våren och sommaren. Den norra fasaden, ankomstsidan, avtäcks efter midsommar, medan de andra tre fasaderna kommer att ha ställning till som längst den 15 september. Balustraderna runt norra gården målas också.
På Gunnebo har golven slitits, färgen på väggarna flagnar och textilier i fönster och på möbler bryts ned av solen. Två större restaureringar genomfördes runt 1950 och 1990, men nu har det blivit dags igen att med varsam hand se över slottets interiör. Förundersökningar av antikvarier och konservatorer påbörjades redan 2013, provrum genomfördes 2019 och nu fortsätter arbetet i slottets representationsvåning.
Arbetet genomförs under överinseende av en referensgrupp för att beslut om arbetsmetoder skall vara väl underbyggda och svara upp mot de högsta kraven som kan ställas på en restaurering i en historisk byggnad idag. I arbetet deltar bland annat antikvarier, konservatorer, restaureringsarkitekt, förvaltare, intendent, målare, snickare och timmermän. Arbetet leds av slottsarkitekt Stefan Günther.
Ovalen är ett av de rum i slottet som nyligen restaurerats.
Carl Wilhelm Carlbergs ritningar från 1780-talet ger oss information om hur utformningen av rummen var tänkt. När man försiktigt lossar på snickerier, paneler, papp och masonit från senare tider finner man spår av originalmaterial och originalfärg. Föga förvånande överensstämmer ofta kakelugnarnas färg med väggarnas. Det gäller bara att identifiera rätt kakelugn; vi vet att flera har flyttats runt i huset.
I de tre provrummen på övervåningen samt i förmak och kabinett i huvudvåningen har linneväv spänts på väggarna precis som man gjorde på 1700-talet. Handgjort papper från Jämtland har klistrats på väven och sedan har rummen målats i den kulör som de med största sannolikhet hade på familjen Halls tid. Tidslagren från senare tider sparas innanför de nya ytskikten. Med ledning av den information som man hittar i Christina Halls inventarieförteckningar kommer rummen att få nya tyger som är så nära originalet som möjligt avseende material och färgställning och rummen kan möbleras som de en gång såg ut. På så vis fullföljs den intention man hade redan i början av 1950-talet, men som inte utfördes fullt ut.
Carlbergs ritningar från 1780-talet hjälper oss mycket med att komma så nära originalutförandet som möjligt när vi restaurerar slottet.
Efter att Mölndal hade köpt Gunnebo av den sista privata ägarfamiljen Sparre 1949, startade man en omfattande restaurering av slottsbyggnaden, både invändigt och utvändigt, ledd av Göran Axel Nilsson som var chef för Röhsska museet och konservatorn Sven Dahlén. Man bestämde sig också för att återmöblera slottets salar med föremål ur Röhsskas och Göteborgs historiska museums samlingar (dagens Göteborgs stadsmuseum), nytillverkade kopior efter Carlbergs möbelritningar och en del inköp. Landskapsarkitekt Walter Bauer gjorde ett åtgärdsförslag för de formella trädgårdarna närmast slottet som delvis realiserades.
Bild från Margareta Sparres bröllop, tagen utanför slottet. Familjen Sparre var den sista privata ägarfamiljen på Gunnebo slott.