fbpx

Slottets invändiga restaurering

Efter att Mölndal hade köpt Gunnebo av den sista privata ägarfamiljen Sparre 1949, startade man en omfattande restaurering av slottsbyggnaden, både invändigt och utvändigt, ledd av Göran Axel Nilsson som var chef för Röhsska museet och konservatorn Sven Dahlén. Man bestämde sig också för att återmöblera slottets salar med föremål ur Röhsskas och Göteborgs historiska museums samlingar (dagens Göteborgs stadsmuseum), nytillverkade kopior efter Carlbergs möbelritningar och en del inköp. Landskapsarkitekt Walter Bauer gjorde ett åtgärdsförslag för de formella trädgårdarna närmast slottet som delvis realiserades.

70 år sedan sist- nu är det dags igen!


Nu är det alltså dags för nästa stora restaurering av Gunnebo slotts rum. I de vackra paradrummen har väggarnas linoljefernissa gulnat, här och var släpper färgen och spackellager och tidigare lagningar kommer i dagern. Golv, trösklar och trappor är alla slitna av tidens tand och många besökare. Slottets fönster behöver renoveras, textilierna är blekta och sköra och det snart 70 år gamla koppartaket lever på övertid.

Under 2019 startade Gunnebo den invändiga restaureringen i tre rum som utsetts till provrum. Övre östra gästsängkammaren, fröken Christinas sovrum och fru Halls kabinett är tre rum som alla har haft stora skador och valet att starta med dem var lätt. I dessa rum testas metoder och material som sedan utvärderas i en referensgrupp bestående av Gunnebos hantverkare och restaureringsarkitekt, representanter från länsstyrelsen och från Göteborgs universitet och entreprenörer som deltager i arbetet.

Ritningar från 1700-talet


Carl Wilhelm Carlbergs ritningar från 1780-talet ger oss information om hur utformningen av rummen var tänkt. När man försiktigt lossar på snickerier, paneler, papp och massonit från senare tider finner man spår av originalmaterial och originalfärg. Föga förvånande överensstämmer kakelugnarnas färg med väggarnas. Det gäller bara att identifiera rätt kakelugn; vi vet att flera har flyttats runt i huset. I våra tre provrum spänns linneväv på väggarna precis som man gjorde på 1700-talet. Handgjort papper från Jämtland klistras på väven och sedan målas rummen i den kulör som de med största sannolikhet hade på familjen Halls tid. Tidslagren från senare tider sparas innanför de nya ytskikten. Med ledning av den information som man hittar i fru Christina Halls inventarieförteckningar kommer rummen att få nya tyger som är så nära originalet som möjligt avseende material och färgställning och rummen kan möbleras som de en gång såg ut. På så vis fullföljs den intention man hade redan i början av 1950-talet, men som inte utfördes fullt ut.

Få vårt nyhetsbrev

Vi använder tredjepartscookies för vår hemsida i syfte att analysera och förbättra upplevelsen på hemsidan och lära oss mer om våra användare. Genom att använda vår webbplats godkänner du användningen av cookies på det sätt som beskrivits.

Ok