Om slottet
1778 köpte handelsmannen John Hall egendomen Gunnebo i Fässbergs socken för att där låta uppföra ett sommarställe. Familjen Hall ägde och…..
På denna sida kan du läsa om de familjer som bebott den nuvarande huvudbyggnaden på Gunnebo. Det gamla hemmanet, som kan spåras till medeltiden, revs av familjen Hall.
År 1778 köpte köpmannen och bruksägaren John Hall hemmanet Gunnebo. Säljare var packhusinspektör Joakim Ulrik af Ditmer och köpesumman uppgick till 4500 riksdaler. Hall var då 43 år och redan en av Sveriges mest framgångsrika affärsmän. Handelsbolaget John Hall & Co ägnade sig likt de flesta större handelshus i Göteborg under denna tid främst åt export av timmer, tjära och järn, samt tranolja. Importen bestod i huvudsak av stenkol, spannmål och salt. Hustrun Christina Gothén var dotter till en av ostindiska kompaniets superkargörer, Anders Gothén. Makarna fick tillsammans sonen John, år 1771 och dottern Christina, år 1773.
Runt 1780 stod John Hall & Co för 35 procent av den totala stångjärnsexporten och 50 procent av brädexporten från Göteborg. Ytterligare tio år senare dominerade bolaget exportmarknaden totalt, med över 75 procent av stångjärnsexporten och 70 procent av brädexporten. Från sent 1780-tal och fram till och med sekelskiftet 1800 var bolaget det högst taxerade i Göteborg.
Det var således en kapitalstark byggherre som under toppen av sin karriär bestämde sig för att manifestera sina framgångar i skapandet av en sommarvilla. Gunnebo låg en bra bit utanför Göteborgs stadsmurar, men inte långt ifrån vännen Martin Törngrens Råda säteri.
John Hall den yngre förde familjens framgångsrika handelsföretag i konkurs redan 1807 och år av bristande underhåll följde på Gunnebo. Hans mor, Christina Hall, kom att bo på Gunnebo under en period innan hon avled 1825. John Hall den yngre slutade sina dagar som hemlös och utfattig år 1830. Då försökte konkursboet sälja Gunnebo, men det nedgångna huset och de förvildade trädgårdarna lockade inte till köp.
Den 15 augusti 1832 såldes Gunnebo på auktion. Köparen hette John Carlsson och var slaktarmästare i Göteborg. Den fastighet han köpte var ganska nedgången. Köpesumman låg på 6 700 riksdaler. Idag vet vi inte så mycket om Carlssons interiöra förbättringsarbeten, men i en värderingshandling från 1837 står ”efter 1833 har egendomen, och i synnerhet karaktärsbyggnaden, med betydlig kostnad blivit försatt i ett prydligt skick.” Carlsson bodde med sin hustru Maria Lovisa mestadels på landeriet Götaberg som låg där Vasakyrkan nu står.
Redan 1837 avtalades försäljning av Gunnebo och Carlsson sålde det upprustade huset till John Barclay för 16 666,32 riksdaler banco.
Skotten John Campbell Barclay hade kommit till Göteborg 1832 för att hjälpa sin farbror Alexander Barclay i dennes framgångsrika handelshus. Firman hade blivit den störste exportören av järn till Amerika. Samma år hade Barclay gift sig med den ett år yngre göteborgskan Martina Maria Juliana Lamberg som i juli 1839 skriver om sin make ”John kan ej lätt själv uttrycka sig på svenska”. Martina trivdes på Gunnebo, där man spenderade somrarna. I början av maj 1838 skrev hon: ”Jag är nu på Gunnebo. Mitt Gunnebo, från vilket jag aldrig ämnar skiljas, om man någonsin bör säga aldrig.” Barclay levde på Gunnebo ett lyckligt familjeliv om somrarna där man badade i sjöarna, vandrade i naturen och ordnade picknick. Vintrarna spenderades i Göteborg och den 31 oktober 1861 lämnade Barclay Gunnebo för sista gången. Vintern 1861-62 drog koleran genom Göteborg och John, Martina och deras nioårige son William dog alla den vintern, mellan december och mars. Skötseln av Gunnebo och dess lantgård övertogs av deras vuxna dotter och hennes make.
Barclays dotter Martina hade gift sig med fabrikören James Alexander Gibson 1857. Dessa ansvarade för skötseln av Gunnebo fram till dess att sterbhuset 1864 kom överrens om att de fick överta fastigheten och lösa ut Martinas medarvingar. En del reparationsarbeten utfördes på Gunnebo, bland annat lagades ett stormskadat tak vid lantgården och inne i slottet tapetserades flertalet rum och ny väv spändes i taken. Dessutom genomgicks alla fönster grundligt i husets alla tre våningar. Efter renoveringsarbeten sålde Gibson Gunnebo till Johan Gustaf Cavalli år 1870. Inklusive lösören och kreatur betalade Cavalli 60 000 riksdaler riksmynt.
Johan Gustaf och Tekla Elisabeth Cavalli var båda i 50-årsåldern när de köpte Gunnebo 1870. Familjen bodde mestadels i Göteborg, eftersom barnen gick i skolan och kommunikationerna till Gunnebo var dåliga. Johan Gustaf Cavalli var apotekare och hade haft apotek i både Kungälv och Göteborg och kom 1878 att starta ett nytt apotek i Malmö. I och med att paret flyttade till Skåne, turades deras söner Carl Ludvig och Johan Arthur Eugène om att vara ägare till Gunnebo. Johan Gustaf och Tekla Elisabet står skrivna på Gunnebo först 1887, då de hemkommit till Göteborg från Malmö. Efter att Johan Gustaf Cavalli dog i april 1888, sålde änkan och de sex barnen Gunnebo redan samma år.
Den tyske handelsmannen Wilhelm Friedrich Denninghof köpte Gunnebo inklusive lösören och kreatur för 90 000 kr år 1888. Han hade kommit till Göteborg på 1860-talet och gift sig med Johanna Maria (Jeanna) Levien. 1868 fick de dottern Hilda. På Hildas 21-årsdag den 21 februari 1889 stod bröllopet mellan henne och friherre Carl Sparre i Tyska kyrkan i Göteborg och därefter bosatte sig de nygifta på Gunnebo. Dock kvarstod Wilhelm Denninghof som ägare av Gunnebo fram till sin död 1905 och därefter tog hans änka Jeanna över ägandeskapet. Hon dog 1922 och först då skrevs Sparre som ägare.
Men friherre Carl Sparre hade avlidit redan 1917. Det var således änkefru Hilda Sparre som tog över ägandeskapet av Gunnebo 1922, 33 år efter att hon flyttat in i huset. Hennes föräldrar Wilhelm och Jeanna hade 1890 uppfört en egen bostad i Villa Denninghof – numera känd som Slottsviken – på Gunnebos ägor, vid Rådasjöns strand.
Gunnebo kom att bebos året runt av Sparre, vilket krävde vissa moderna bekvämlighetsinrättningar. 1916 hade vattenledningar dragits in i huset och 1918 fick man elektriskt ljus. I mars 1926 skriver Hilda Sparre: ”Har i vinter lagt in värmeledning, men elektrisk och endast i trappor och källarvåning; ville inte fördärva eller sätta in större saker uppe.”
Vid Hilda Sparres död 1948 tillföll Gunnebo de två döttrarna Britta och Margareta. Dessa sålde fastigheten till Mölndals stad 1949 och efter en restaurering och återmöblering av familjen Halls hem, öppnade slottet för allmänheten 1952.